OM MIG

Jag är född -73 och uppvuxen ett stenkast från Åbytravet, där min första kontakt med hästvärlden togs på 80-talet. Mina första lärorika år inom travet sprang jag som stallpojk hos den legendariske Åby-profilen Hans Landell. Det var en rolig tid och jag fick många starka intryck av hästvärlden som jag bär med mig än idag. Många fina hästar passerade på stallbacken och snart stod det klart för mig att journalistdrömmen som jag närt sedan barnsben nog fick vänta ett tag.

Peace Corps, Callit och Mack Lobell var några av de världsstjärnor
som gjorde starka intryck på mig som tonåring.

Dagen efter att jag tagit studenten från humanistiska linjen på Fässbergsgymnasiet packade jag väskan för att ge mig iväg och arbeta som hästskötare i Per-Erik Erikssons travstall utanför Vårgårda.

Comstock Mac var en av de fina hästar jag hade hand
om på den toppmoderna träningsanläggningen Bjertorp,
där vi flyttade in innan den ens var färdigbyggd

Jag förstod snabbt att skoningen var en mycket viktig del av de framgångar jag ville nå inom sporten, och krävde omedelbart av min något äldre och oerhört kunnige arbetskamrat Patrik Södervall att han skulle lära mig att sko. Patrik var nämligen i såväl mina som omgivningens ögon en skicklig hovslagare, och en skicklig hästkarl över huvud taget.
Jag fastnade i travsporten och hästskötaryrket ett tiotal år och efter att ha haft anställning hos fem olika tränare i Sverige och USA, bestämde jag mig för att jag ville något mer. Hovslageriet hade intresserat mig under alla år, eftersom jag upptäckt hur viktigt det var för tävlingshästarna att de fick rätt skoning och verkning, och jag hade redan "fuskat" en del i yrket när jag skickade in ansökningshandlingarna till den nya 2-åriga hovslagarutbildningen i Skara.

Efter att jag i tjugoårsåldern träffat min nuvarande sambo, Louise, väcktes mitt intresse för ridsport, vilket under åren har ökat allt mer. Idag ägnar jag mig i stort sett lika mycket åt ridsporten som åt travet och rider en hel del själv när tiden räcker till.
Samtidigt som jag kom in på Sveriges Hovslagarskola i Skara hade min sambo och jag köpt en liten hästgård utanför Varberg och med oss i flytten hade vi tre ston, alla dräktiga. Det var en rolig, men samtidigt krävande tid, inte minst för min sambo Louise som fick sköta hästarna själv under veckorna när jag var i Skara.
Helt klart var utbildningen värd allt slit från oss båda, men naturligtvis drogs en lättnadens suck när examen väl var bärgad och livet kunde återgå till det normala igen. Om det nu finns något normalt med att ha ett stall med tio hästar hemma och kombinera det med att sko hästar hela dagarna, åka på travtävlingar då och då, rida i vuxengrupp på ridskola, spana in de närmaste hopptävlingarna, åka på alla hingstvisningar i närheten, bevaka travsändningarna i stort sett sju dagar i veckan och förlägga de sällsynta semesterveckorna till Falsterbo Horse Show och Scandinavium.

Det är nog ingen överdrift att påstå att hästar är mitt liv.

Trots att jag har min bakgrund inom travet, jobbar jag idag i huvudsak med ridhästar inom olika genrer och jag försöker att inte nischa mig alltför mycket, eftersom jag tror att man då riskerar att bli inskränkt och gå miste om många chanser att utvecklas.
Jag hoppas verkligen att jag aldrig kommer att sluta lära mig nya saker om hästar.

Jag erbjuder mina tjänster i Halland och Göteborg, när det gäller skoning, verkning för barfotagång, specialbeslag, tävlingsskoning, hovsjukvård, fölkorrigering m.m. En gedigen utbildning och flera års yrkeserfarenhet gör att du tryggt kan låta mig hjälpa dig med din sport- eller hobbyhäst.
Sedan 1 april 2007 tjänstgör jag även två till tre dagar i veckan på Hallands Djursjukhus i Slöinge.

Väl mött i stallarna!